Långbågen ofta är ett fint hantverk helt i trä eller i olika laminat. Träpilar med kalkonfjädrar gäller för allt skogsskytte medan aluminiumpilar är godkända på taveltävlingar. Att skjuta longbow är en skjutteknisk utmaning där man inte får ta hjälp av strängvandring, plungrar, sikten eller stabilisatorer. Fingerslinga är dock tillåtet och man får välja om man vill skjuta underdrag med alla tre fingrar direkt under pilnocken eller mellandrag där pekfingret är över pilens nock. Man behöver ha tålamod och tycka om det enkla. Instinktivskytte ger en härlig känsla när man tänker in skottet mitt i prick, men det kräver mycket träning för att lära hjärnan. De som siktar får träna så de vet var pilspetsen ligger i förhållande till målet på olika avstånd. Långbåge blev tävlingsklass 1995 och 2022 bytte den namn till Longbow för att harmonisera med de övriga klassernas engelska benämningar.

Maxavstånd vid taveltävlingar är normalt 40 meter.

Träpilar

Spine för träpilar

Styvheten (Spine) för träpilar anges i 5-poundsintervall (#). En klassisk engelsk långbåge med exempelvis 30 # på bågen ger normalt 35 # på pilskaftet. Är bågen mer centerskjutande som en flatbow går man upp på 40 #. Detta beror på att en klassisk långbåge har en högre angreppsvinkel där pilen måste runda stocken. Spinen på träskaft är räknad vid en draglängd 26 tum (”) vilket gör att det behövs ytterligare en intervall styvare skaft med längre pilar. Sedan kan man välja olika längd på fenorna. Längre fenor ger styvare pilar då mer fjäderyta baktill bromsar pilen. Normalt är 4 tum en bra fenlängd att utgå ifrån. Man kan även minska och öka styvheten med spetsvikten. Tyngre spetsar ger mjukare pil och tvärtom. Cirka 100 grain är en normal utgångsvikt. Tyngre pilspets ger också en långsammare pilflykt med en pilspets som ligger högre vid målet om man siktar vilket många uppskattar vid tavelskytte inomhus.

För att välja rätt spine till sina träpilar kan följande tabell användas:

Egenskaperna hos en träpil skiljer sig åt mellan olika träslag.

Port Oxford ceder

• Lätt till medeltungt träslag
• Medelgod hållfasthet
• Raka
• Lätta att rikta
• Lätta att betsa och lacka

Gul ceder

• Medel till tungt träslag
• Mycket hållbar
• Raka
• Relativt lätta att rikta
• Lätta att betsa och lacka

Fichte (gran)

• Godkänt men inte så utpräglade egenskaper som sitka spruce.
• Prisvärt (alltså billigt) och det är ju lokalt producerat – om man nu bor i Tyskland/Österrike.

Sitka spruce (gran från västra USA)

• Lättare än ceder
• God hållbarhet
• (= bästa hållbarhet i förhållande till vikten)
• Raka
• Lätta att räta
• Lätta att betsa och lacka

Ek och Ask

• Tungt träslag
• Mycket hållbart
• Något så när raka
• Svåra att rikta
• Svåra att betsa och lacka

Bambu

• ”Naturens egna carbonpilar”
• Diametern mycket ojämn i förhållande till spinen.
• Pilarna är dessutom naturligt taperade, alltså tjockare i framänden.
• Eftersom de är ihåliga får man trixa lite. Man kan sätta i spetsar med tang – som alltså limmas fast inne i röret istället för utanpå. För nockarna limmas träpluggar i bakändan för att kunna kona dem.